UX och UI är två av de mest använda – och mest sammanblandade – begreppen i webbvärlden. De är inte synonymer. De är inte ens samma yrke. Och i de flesta webbprojekt vi tar över har det ena fått överta det andras roll, oftast med UX som förlorare.
UX: hur det känns att använda
UX står för User Experience – användarupplevelse. UX handlar om hela upplevelsen av att använda en produkt: hur enkelt det är att förstå vad man ska göra, hur snabbt målet uppnås, hur många steg som krävs, hur väl produkten matchar förväntan, hur det känns när något går fel.
UX-designern frågar saker som: Varför är användaren här? Vilket problem försöker hen lösa? Vad är det första hen försöker göra? Vad händer om hen klickar fel? Hur många klick krävs för att slutföra köpet? Svaren bestämmer struktur, flöden och innehåll – inte färger.
UI: hur det ser ut att använda
UI står för User Interface – användargränssnitt. UI handlar om den visuella och interaktiva ytan: typografi, färger, knappar, ikoner, mellanrum, animationer, mikrointeraktioner. UI är hur produkten ser ut och beter sig pixel för pixel.
UI-designern frågar: Hur kommunicerar denna knapp att den är klickbar? Hur ska felmeddelandet se ut? Vad signalerar att laddning pågår? Vilken färg har varumärkets primära åtgärd?
Skillnaden i praktiken
Ett ofta citerat exempel: en sallad och en burgare på samma tallrik. UX bestämmer vad som ska finnas på tallriken (näringsvärde, mättnad, ekonomi). UI bestämmer hur det presenteras (anrättning, garnityr, porslin).
En produkt kan ha briljant UI och förskräcklig UX – det är vacker att titta på men ingen förstår hur den ska användas. Eller tvärtom: ful men effektiv (tänk Craigslist, Hacker News, Wikipedia). De fungerar otroligt bra trots att UI:t är spartanskt – UX:en är dock omsorgsfullt utformad.
Varför hamnar UX i kläm i webbprojekt
I praktiken får UI-arbetet ofta lejonparten av tid och budget eftersom det är synligt. UI går att visa: "Här är formgivningen, godkänner ni färgvalen?" UX är osynligt: det märks bara när det inte finns. Resultatet är att många hemsidor är vackra men inte fungerar.
Klassiska tecken på att UX har försummats:
- Navigationen ändras mellan sidor
- Det är oklart vad nästa steg är när man kommit långt in i flödet
- Formulär ber om information utan att förklara varför
- Felmeddelanden är teknik-jargong istället för instruktioner
- Det går inte att gå tillbaka utan att förlora data
- Sidor har många likvärdiga CTA utan tydlig prioritet
UX-arbetet sker innan UI börjar
I vår process börjar vi alltid med UX – informationsarkitektur, sökintention, flöden, wireframes. Det är ofta tråkigare arbete för kunden att titta på än färgglada formgivningsförslag, men det är där 80 % av besluten fattas som påverkar om sajten kommer att fungera.
När wireframes och flöden är godkända börjar UI-arbetet: varumärkesuttryck, typografi, färgsystem, komponenter, mikrointeraktioner. Det är då allt blir vackert.
UX är inte att fråga användaren vad de vill ha
En vanlig missuppfattning är att UX-arbete handlar om att intervjua användare och bygga vad de säger att de vill ha. Det stämmer delvis – UX-arbete inkluderar användarstudier – men slutsatserna kräver tolkning, inte transkribering.
Henry Ford lär ha sagt: "Om jag hade frågat folk vad de ville ha hade de sagt snabbare hästar." Det är apokryft men poängen är giltig. UX-designern lyssnar på problemet, inte på lösningsförslaget.
Behöver ett mindre företag både UX och UI?
Ja, men de behöver sällan vara två olika personer. För ett företag med en relativt enkel webbplats kan samma webbdesigner ha kompetens i båda. Det viktiga är att båda områdena får tid – inte att de utförs av två separata personer med två separata fakturor.
Det vi varnar för är när någon säljer en formgivningsleverans och kallar det "UX-design" utan att ha gjort något UX-arbete. Då har ni betalat för ett UI-projekt som ser ut som ett UX-projekt – och fått en sajt som ser snygg ut men inte fungerar.